Medan en stor del av svenskarna stönade över nederlaget mot Ryssland kuppades den nya RFA-lagen igenom i riksdagen, mot en majoritet av väljarnas vilja. Fredrik Federley svek i sista stund, Birgitta Ohlsson likaså (något som gör mig grymt besviken, Birgitta har ju hittills varit ensam förvaltare av det konsekvent socialliberala i det numera antisociala och antiliberala Folkpartiet). Att avstå ifrån att rösta, som Birgitta gjorde, är inte ett konsekvent liberalt handlande. Det är att ställa karriären framför principerna.
Vad händer nu då?
Ja första frågan är ju: vilka i Riksdagen har någon som helst trovärdighet kvar efter detta? De borgerliga gammelpartierna har ju förstås med detta visat sitt rätta (fula) ansikte, så de går ju fetbort. Gammelsossarnas hyckleri – de var ju de som lade grunden till lagförslaget! – gör mig förstås illamående (men det är ju inte första gången sossarna låtsas). Vänsterpartiets prat om integritetsskydd ekar tomt, de har ju fortfarande inte på allvar gjort upp med kommunismen…
Då är det bara Miljöpartiet kvar. Tills vidare antar jag hypotesen att de är det enda etablerade parti i Riksdagen som framöver kommer att visa politisk principfasthet och konsekvens.
Men den allra största politiska kraften idag, och framöver, är givetvis UTANFÖR den etablerade politiska sfären: bloggosfären, utomparlamentariska grupperingar, modiga obundna enskilda individer…
Tips! en som just nu bloggar förträffligt om FRA-lagen vs biblioteksvärlden är Viktor Sarge:
På biblioteken skapar vi självcensur genom att placera Internetdatorerna så att alla ser skärmarna. Får man tro den här undersökningen är risken att vi kommer att ta med oss den självcensuren även till hemdator och telefon.
bibl.se 
Öööööhum… Miljöpartiet principfasta? Som att de inte gjort avkall på punkt efter punkt för att samarbeta åt både höger och vänster.
Vad gäller FRA-lagen har Vp:s motstånd varit konsekvent.
Inte gjort upp med kommunismen? Jag garvar varenda gång någon skriver det för när har folkpartiet, moderaterna eller för den delen KD tvättat sina smutsiga bykar av stöd i rättsvidriga krig och snuskiga ideologier?
Den dagen jag får se kristna göra upp med sina gångna oförätter och pågående övergrepp i religionens namn, den dag blir jag förvånad…
Tills dess kommer jag fortsätta skratta varje gång någon skriver Vp och kommunism. För hallå; vilka är det som upprepar detta mantra om och om igen? Borgarna.
Så jävla mycket som man bråkat om kommunismen i vänsterleden har inget annat parti gaggat om sina gångna och nuvarande oförätter.
Så Vp skulle vara för FRA pga att ett liknande system fanns i DDR?
Kanske ska den här bloggen hålla sig till andra ämnesområden än partipolitik… För här är ju rätt stor risk för floskler och åter floskler…
Trist reaktion från din sida Lina. Och oväntad. Du är en viktig provokativ röst i bibliotekssverige men här tycker jag du är ute i ogjort väder.
Min kommentar om Miljöpartiet var en hypotes, inget annat. Jag är medveten om att de – precis som alla andra parlamentariska partier, inte minst Vp – kohandlat i olika frågor, vänt kappan efter vinden osv beroende på hur vinden blåser. Men nu gällde saken primärt frågan om den personliga integriteten och när det gäller den så tror jag att Mp är det parti som kommer att agera mest principfast. Tror jag. Men jag kan ha fel. En hypotes som sagt.
Kan inte låta bli att fundera över varför det så ofta blir så starka reaktioner från vänsterhåll när man tar upp kommunistspöket. Påminner starkt om den panik som ibland utbryter i kristna kretsar när man tar upp det antisemitiska spöket. Att den kristna ideologin har en mycket tung historisk skuld vad gäller antisemitismens framväxt vill inte alla kristna kännas vid. Det tar emot att erkänna detta, och att handla därefter. På samma sätt tar det emot för vänstern att på allvar erkänna sin historiska skuld vad gäller den totalitära ideologins framväxt, utan att ständigt peka finger på andra och säga att de har minsann gjort värre saker. Så fort frågan tas upp hörs ramaskri och argument liknande dina: att det bara är tjat och floskler, att jamen titta på den kristna kyrkan, eller de borgerliga, att vänstern har minsann ältat detta om och om igen – nu får det väl ändå räcka?! Svart och vitt. Här finns inte utrymme för några nyanser. Antingen är du med oss eller så är du emot oss…
Så, till sist, i ett fritt samhälle bestämmer var och en när, var och hur man ska uttrycka sina åsikter. Jag förbehåller mig därför rätten att diskutera partipolitik i denna blogg när jag finner det befogat. Även om vissa uppfattar det som floskler…
Hej Åke!
Roligt att du uppmärksammade mina inlägg i debatten på blogg (och även biblist). Korrigera gärna namnet – Viktor med “k”.
Jag vill inte gärna ge mig in en politisk debatt i textform när det är så lätt att missförstå så här kommer en liten tanke vid sidan av det som kommentarerna egentligen handlar om: Visst är det hårda ord som många kastar omkring sig, men jag kan förstå det.
1) Frågan har upprört många som inte är vana att uttrycka sig politiskt korrekt.
2) Efter att Bodström rivstartat marschen mot övervakningssamhället (med ex. trafikdatalagring) så har alliansens behandling av FRA-frågan visat många att pest är det enda tillgängliga valet från båda lägren. Kolera finns numera inte ens med på kartan. Att på det viset bli politiskt hemlös är naturligtvis omtumlande – särskilt för de som bytte block i förra valet och röstade fram alliansen.
Det finns så mycket intressant att säga i frågan, men vi kanske skall nöja oss med att konstatera att terroristerna vinner om vi låter staten begränsa vår rätt till privatliv.
PS) Jag kan ändå inte låta bli – med bakgrund av att det faktiskt var (S) som började FRA-eländet för några år sedan och dynamiken mellan mp och V under tidigare regering har jag svårt att tro att mp och V skulle lyckas få lagen uppriven. Snarare skulle det handla om att ytterligare slipa på kontrollmöjligheterna och begränsningarna. Piratpartiet som bara har rätten till privatliv, reformerad upphovsrätt och reformerat patentsystem på sin agenda skulle i så fall vara en troligare kandidat för att hålla trycket på integritetsfrågor. Om partiet och deras frågor sedan är något att ha låter jag någon annan analysera 🙂
Själv skall jag med intresse börja sätta mig in i integritetsskyddskommiténs arbete. Citerar från http://www.regeringen.se/sb/d/8586/a/79592
“Integritetsskyddskommittén har haft i uppdrag att undersöka hur integritetsskyddsaspekten har hanterats och reglerats i den gällande lagstiftningen.
På många rättsområden finner kommittén brister i hur integritetsskyddet har tillvaratagits. Dessa brister redovisas utförligt i betänkandet, i vilket kommittén också analyserar orsakerna. Kommittén pekar framför allt på en felaktig metodik och strukturella brister som leder till att integritetsskyddsaspekterna inte beaktas tillräckligt redan när lagstiftningen utarbetas.”
Mycket hårda ord för att vara något så tillrättalagt som en SOU.
Viktor, I min uppräkning ovan begränsade jag mig till de etablerade partierna i riksdagen. Av dem tror jag mest på Mp i integritetsfrågan. Men jag tror du har rätt i att Piratpartiet är de som av alla partier – inom och utanför riksdagen – klarast kommer driva frågan om integritetsskyddet. Absolut.
Intressant – och skrämmande – med Integritetsskyddskommitténs slutsatser!