Sista inlägget.

Mellan varven blir man ju lite trött. På sig själv. Och på det man ödslar sin tid på.

En sak som uppenbarligen en väldig massa människor tröttnar på mellan varven är att blogga. Minst tvåhundramiljoner bloggare har hittills lagt av och därmed lämnat efter sig enorma mängder pratbråte i den globala virtuella frysboxen: i den döda blogosfären. Det mesta av den här verbala megadront-blobben är väl av den karaktären att man troligen skulle göra mänskligheten en välgärning genom en rejäl dammsugning av Internet. En avfrostning.

Storstädning av Internet, det kanske vore nåt? Eller inte.

Vem vet, kanske har det till synes ovidkommande pratet en mening trots allt? Om 100 år. Om 500 år. För forskningen. För poesin.

Själv drabbades jag igår av en tsunami av poetisk och existensiell påtaglighet när jag kollade runt lite på några döda bloggar, så där lite på måfå. Idén var att samla skärmdumpar av de sista inläggen på ett antal döda bloggar, för att sedan utröna “betydelsen” av alla dessa avsked. Kanske kunde man göra en utställning, eller kanske en bok…

…eller varför inte en blogg!?😉

Sagt och gjort, det blev Sista inlägget – 99 sätt att dumpa en blogg. För att hitta en avgränsning bestämde jag mig för just 99 sista inlägg, inte fler. Annars tar det ju aldrig slut. Kvalitet, inte kvantitet.

En bit in i mina efterforskningar hittade jag, inte ett självvalt avslutande blogginlägg, utan Kareem Amer’s sista blogginlägg innan han fråntogs den virtuella fria pennan genom att fängslas av de egyptiska myndigheterna.

Ja, vad säger man? Vördnad. Mer om Kareem Amer… .

Efter mitt tredje insamlade inlägg – och Google-sökningen “final post” – ramlade jag så in på den Irak-stationerade armémajoren Andrew Olmsted`s blogg Ganska snart gick det upp för mig att det här ju faktiskt bokstavligen var hans sista inlägg. I livet. På hans egen begäran hade en kamrat publicerat hans sista blogginlägg, efter hans död i samband med en rebellattack i Irak.

Som sagt, vad säger man? Plötsligt hade min spontana nyfikenhet på de frivilligt initierade sista inläggen lett mig till de ofrivilliga sista inläggen.

Det finns ett engelskt ord som bättre än något svenskt ord fångar in vad jag kände då: awe. Vördnad, bävan, respekt, närvaro.

Nu har jag bestämt mig för ytterligare en avgränsning för experimentet Sista inlägget – 99 sätt att dumpa en blogg Där ska jag samla inlägg enbart från frivilligt avslutade bloggar. Något annat skulle kännas, jag vet inte, ytligt och sjaskigt. Kareem och Andrew är värda att slippa bli trivialiserade i ett hobbyprojekt.

Ska bli spännande att se om jag lyckas komma i mål med Sista inlägget. Om/när du hittar ett sista inlägg på någon frivilligt avslutad blogg, och som väcker ditt intresse, hör gärna av dig! E-post: ake.nygren(at)gmail.com

Jo, en sak till: det här mitt allra sista inlägg på Bibl.se. Och det första. Migrerar nu frånWordPress tillSquarespace. Tänkte testa det verktyget ett tag i alla fall. Så får vi se.

A och O. It’s not the end. It’ a beginning.

/Åke

3 Responses

  1. […] så kan jag inte låta bli att nämna Åkes projekt som handlar om att samla 99 avslutade bloggar. Ett kul projekt, tycker jag det låter som. Varför […]

  2. Ett verkligt intressant projekt!

  3. Tack! Ja, det känns som ngt som man bör utforska. Hör gärna av dig om du hittar nåt spännande!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: